Svensk lantrasget

Lantrasgeten kan se olika ut

Lantrasgeten kan ha många olika utseenden och kan vara allt ifrån helvita till helsvarta. Vissa av getterna är också kulliga, vilket innebär att de saknar horn. Det är dock mer vanligt att de har horn.

Kallas också för mjölkget

Att lantrasgeten kallas för "mjölkget" beror på att den producerar mycket mjölk. En get ger i snitt 1400 liter mjölk per år.

Det beror på att människan medvetet har avlat geten för mer mjölkproduktion. Det har, tillsammans med bättre mat, lett till att dagens lantrasgetter är betydligt större än sina förfäder.

Mjölken används främst för att göra ost men även till andra produkter, och idag finns det också ett ökande intresse för getkött.

Idag finns 3000 getter kvar

Under början av 1900-talet fanns det mer än 50 000 svenska lantrasgetter. Den siffra har idag gått ned kraftigt och det finns cirka 3000 getter kvar.

Idag sker ett bevarandearbete för den svenska lantrasgeten, hos de djurägare som håller rasen.

Jämtlands läns bockavelsförening har tagit fram en bevarandeplan för rasen. Det svenska fåravelsförbundet har dessutom ett härstamningsregister för att hålla koll på djuren. Under år 2013 sökte 45 djurhållare ersättning för att de har svenska lantrasgetter.