Forskning
I forskningen sägs det ofta att jorden har upplevt fem massutdöenden av arter. Många forskare idag menar att vi nu befinner oss i det sjätte stora massutdöendet. Däggdjur, groddjur, fåglar och reptiler försvinner nu ännu fortare än under tidigare massutdöenden. Den här gången är orsaken känd – människan.
Forskning är avgörande för förståelsen av livet på jorden och hur olika ekosystem hänger ihop. Det största problemet med massutrotning av arter är förlusten av biologisk mångfald som har en direkt påverkan på människors liv.
Genom forskning får vi svar som ger oss möjlighet till att göra aktiva val som minskar inskränkningar på djurs naturliga livsmiljöer och överexploatering för ekonomisk vinning som i sin tur påverkar vårt klimat och därmed oss människor.
Samarbetet mellan djurparker och forskare är därför mycket viktigt och anledningen till att en av våra huvuduppgifter som djurpark är att delta i forskning. Djurparker ger forskarna helt unika möjligheter till information och på så vis har även djurparker stor glädje av forskningen i sitt eget arbete med djurens välfärd.
Visste du?
All forskning i Furuviksparken bedrivs på djurens villkor. Vill våra djur inte delta blir det ingen forskning.
Våra forskningsprojekt
Planeringsförmågor hos människoapor och kråkfåglar (Osvath & Kabadayi)
Att kunna planera för framtida behov, eller scenarier som inte är direkt påkallade av den omedelbara situationen, har länge betraktats som en särskilt avancerad egenskap och unik för människan. Relativt nyligen har vi lärt oss att människan inte är ensam om att kunna planera på detta sätt. Förmågan har hittats hos såväl människoapor som kråkfåglar; två djurgrupper som vi generellt associerar med en avancerad kognitiv repertoar.
Hypotesen om social intelligens och episodiska minnen: minnenas roll i de sociala färdigheterna hos kognitivt komplexa djur (Osvath & Bobrowicz)
Hur komplext tänkande har uppstått genom naturligt urval tillhör en vetenskapens stora frågor. En tongivande hypotes säger att intelligens uppstått som ett svar på de stora krav en komplex social omgivning ställer. Denna hypotes utvecklades främst för att förklara primaters avancerade kognition, men på senare år har det visat sig att också andra djur uppvisar dylik kognition.
Ingredienser i komplex fysisk kognition – comparisons between crow birds and great apes (Osvath & Jacobs)
Alla frågor om ”varför” och ”hur” handlar om att hitta strukturer för orsak och verkan i världen. Att hitta orsaker och deras effekter (kausalitet) är en central strävan i all vetenskap och filosofi, och i vårt dagliga liv.
Kan människoapor tänka ut cocktails? (Sauciuc & Persson)
Affektiva prognoser – att förutsäga den känslomässiga upplevelsen av något som ännu inte har skett – är allestädes närvarande i vårt dagliga liv. Det innefattar vår förmåga att inför nya situationer snabbt sätta samman bitar av tidigare erfarenheter och föreställa oss möjliga scenarion och resultaten av dessa.
Kameleonteffekten som katalysator för imitation inom och mellan djurarter (Madsen, Persson & Sauciuc)
Imitation är en central process för hur kunskaper och beteenden överförs mellan människor och generationer. Utan en sådan kopieringsprocess finns ingen möjlighet för traditioner att uppstå.
Publicerade vetenskapliga artiklar med koppling till Furuviksparken
Sauciuc GA, Persson T & Madsen EA (in preparation). The affiliative effects of synchronous imitation and rhythmic games in human-chimpanzee interaction.
Sauciuc GA & Persson T (in preparation). Predicting the hedonic outcome of novel juice mixes in chimpanzees – A replication.
Jacobs IF, von Bayern A & Osvath M (in review). Apes and corvids do not require visual feedback for successful string pulling.
Persson T, Sauciuc GA & Madsen EA (in review). Spontaneous cross-species imitation in interaction between chimpanzees and zoo visitors. Primates.
Lind J, Lönnberg S, Persson T and Enquist M (2017). Time does not help orangutans Pongo abelii solve physical problems. Frontiers in Psychology, Feb 07.
Sauciuc GA, Persson T, Bååth R, Boborwicz K & Osvath M (2016). Affective forecasting in an orangutan – predicting the hedonic outcome of novel juice mixes. Animal Cognition 19, 6, p. 1081-1092.