Jämtget
Jämtgeten var förr vanlig i både Jämtland och Härjedalen - men är idag hotad eftersom det finns andra getter som producerar mer mjölk.
- Visste du - Fattigmansko- Den som inte hade råd med en ko förr i tiden kunde ha en get som gav mjölk. Därför kallades geten förr i tiden för "fattigmansko". 
- I världen - Här bor de- Jämtgeten härstammar från Jämtland och Härjedalen. 
Jämtgeten är hotad
Jämtgeten är väl anpassad till det nordliga, karga klimatet. Den kan därför producera mycket mjölk, trots klimatet, eftersom den har haft många år av anpassning till miljön i norr.
Jämtgeten är en oförädlad get
Jämtgeten tillhör en grupp som kallas för oförädlade allmogegetter. Det är svenska getraser som aldrig har avlats och korsats med andra raser som t. ex. producerar mer mjölk.
Jämtgeten bevaras i en genbank
Förr i tiden var jämtgeten vanlig i Jämtland och Härjedalen men är idag klassad som hotad. Det beror bland annat på att den inte har korsats med mer mjölkproducerande getter, och att mjölkgetterna istället har ökat i antal.
Jämtgeten bevaras idag via en genbank till vilken Furuviksparken är ansluten. Det finns cirka 500 getter anslutna till genbanken. En genbank är ett sätt att hålla koll på hur många djur det finns kvar och därmed försöka rädda rasen.
Fakta om jämtgeten
- Klass Däggdjur
- Ordning Partåiga hovdjur
- Familj Slidhornsdjur
- Dräktighetstid 5 månader
- Antal ungar 2 killingar per år
- Föda Busk- och lövsky
- Vikt 35-100 kg
- Livslängd 15-20 år
